”Ut med Bolsonaro – rädda Amazonas”

I fjolårets valrörelse var det stora ”Inte han”-protester mot Bolsonaro, som dock inte lyckades stoppa honom från att bli vald. Men hans tid vid makten har kantats av flera proteströrelser och även generalstrejk (Foto: CPERS Sindicato, Wikipedia Commons).

av Marcus Kollbrunner, LSR (CWI Brasilien) // Artikel i Offensiv

”Ut med Bolsonaro – rädda Amazonas”, skallade ropen på São Paulos gator under en av de många demonstrationer runt om i Brasilien som ägde rum till försvar av regnskogen den 23 augusti.
Demonstrationerna var ett svar på den stora ökningen av skogsskövlingen och skogsbränderna i landet för att beredda plats för boskap och sojaodling. Bilderna från skogsbränderna, med flyende djur och människor, förstärktes av spridningen av stora stoftmoln som nådde ända ned till São Paulo, landets största stad, och fick himlen att mörkna mitt på dagen.

Trenden av minskad nedhuggning av regnskogen vändes i och med att Bolsonaro tillträdde presidentposten i början av året, påhejad av storjordbruken och med en politik som går ut på att minska skyddet av miljön. Under Bolsonaro har det också skett en kraftig ökning av antalet bekämpningsmedel som släpps igenom – 300 nya på kort tid. I ett flertal andra länder är många av dessa bekämpningsmedel förbjudna.
Bolsonaro har flera gånger sagt att miljöregleringarna och skyddet av ursprungsbefolkningen är ett hinder för ekonomisk utveckling. Miljödepartementet och de statliga organen som ska bevaka och skydda regnskogen har drabbats av stora nedskärningar och Bolsonaro har ifrågasatt siffror som visar att skövlingen ökat.
I takt med den växande oron över de stora konsekvenser som allt detta har på miljön har Bolsonaros arrogans bara ökat, vilket har eldat på ilskan.

När det statliga institutet för miljö­övervakning via satellit gick ut med siffror som visade att skogsskövlingen hade ökat med 88 procent i juni jämfört med året innan ifrågasatte Bolsonaro siffrorna och menade att han i så fall är ”kapten motorsåg”. Han sade också att chefen för institutet var i NGO:s (icke-statliga organisationers) sold. Chefen sparkades från posten och ersattes av en militär.
Men siffrorna från juli visade att situationen har blivit än värre, med en ökning på 278 procent, och siffrorna visade också att antalet bränder hade gått upp med 83 procent. Detta försökte Bolsonaro bortförklara genom att absurt nog anklaga de NGO:n som jobbar för att skydda skogen för att sätta eld på skogen för att försöka skada honom! Detta trots att de statliga myndigheterna hade fått uppgifter i förväg om att lokala jordbrukare hade utlyst den 10 augusti som ”eldens dag” och hade gått ut med ett uttalande om att det var för att visa för presidenten att ”vi måste jobba och enda sättet är att hugga ned skogen och rensa upp genom att bränna”.
I samma veva sa Bolsonaro till en journalist, som frågade om det var möjligt att skydda miljön och samtidigt utveckla ekonomin, att lösningen var att äta lite mindre och bara bajsa varannan dag!
Det var denna arrogans, tillsammans med de katastrofala bränderna vars effekter känns långt utanför Amazonas, som ledde till protesterna för två veckor sedan. Protesterna som pågick under hela helgen har sedan dess svalnat av, men de kan mycket snart blossa upp på nytt.

Till en början sade Bolsonaro också att det inte var mycket man kunde göra mot bränderna, då det inte fanns pengar. Detta var inte långt efter att han sade att landet inte behövde pengarna från Norge och Tyskland, som dragit in finansieringen av Amazonasfonden i protest mot Bolsonaros miljöfientliga politik.
Han tvingades dock ändra ton då de stora jordbruksföretagen började oroas över risken för en internationell bojkott mot brasilianska jordbruksvaror. Trots detta har Bolsonaro fortsatt att regelbundet attackera främst Macron, vars uttalanden han kallar ett hot mot landets suveränitet, och att använda det nationalistiska kortet. Därför tackade Bolsonaro nej till pengar som utlovades från G7-länderna. 
Det hela är ett cyniskt spel från båda sidor. Macron försöker vinna poäng som miljövän för att vinna tillbaka popularitet på hemmaplan, men gör inget för att stoppa de franska storföretag som är miljöbovar eller för att skydda den franska delen av Amazonas, i Franska Guyana. 
Å andra sidan talar Bolsonaro om ”suveränitet”, men har öppet talat om att USA-bolag borde få exploatera mer i Amazonas och har slutit avtal om en USA-bas i norra Brasilien.

Bolsonaros reaktionära högerpolitik har påskyndat skogsskövlingen, men även tidigare regeringar öppnade för detta (Foto: NASA Goddard Space Flight Center, Flickr CC).

Brasilien är ett land där skövlingen av miljön har haft dramatiska effekter historiskt, men också den senaste tiden. Av landets andra stora skogsområde efter Amazonas, Atlantskogen, finns bara cirka en tiondel kvar. Men de senaste åren har vi sett en rad miljökatastrofer. 
Två stora gruvdammsbrott har förstört två flodsystem och lämnat hundratals döda efter sig. En stor torka har drabbat stora delar av de nordöstra och centrala delarna av landet, vilket för några år sedan också hotade att lämna landets största stad, São Paulo, utan vatten.
Regnskogen och ursprungsbefolkningen hotas inte enbart av jord- och djurbruk, utan också av gruvnäringen, som de illegala guldletare som förgiftar marken med kvicksilver.
Allt detta drabbar främst de fattiga delarna av befolkningen och arbetarklassen. Trots detta har landet inte sett stora protester till skydd för miljön, då de mer omedelbara brödfrågorna varit i förgrunden.
Bolsonaros regering är dock inte bara fientlig mot miljön, utan går också till storms mot den arbetande befolkningen på alla plan. Bolsonaros utfall mot kvinnor, de med afrikanskt ursprung, hbtq+-personer och ursprungsbefolkningen är fyllda av reaktionär retorik. 
Samtidigt genomförs stora skol­nedskärningar och en ny så kallad pensionsreform håller på att genomföras, vilken slår särskilt hårt mot lågavlönade. Utöver dessa försämringar planeras nya inskränkningar i arbetsrätten, skattesänkningar för de rika och omfattande privatiseringar.

Bolsonaros seger i presidentvalet ifjol var ett stort nederlag för arbetarrörelsen, som dessförinnan hade lidit ett svårt bakslag när högern med hjälp av en parlamentarisk kupp 2016 lyckas fälla Dilmas (från socialdemokratiska Arbetarpartiet, PT) regering. 
Visserligen har Brasilien skakats av stora protester under senare år, som generalstrejken 2017 och de omfattande ”Inte han”-demonstrationerna mot Bolsonaro i fjolårets valrörelse. Men kampen och proteströrelserna lyckades inte stoppa den reaktionära högern från att vinna valet.
Bolsonaros tid vid makten har dock kantats av protester. Den 15 och 30 maj ägde stora protester rum mot nedskärningarna inom utbildningssektorn och den 14 juni genomfördes en generalstrejk mot pensionsreformen. Men återigen lyckades inte protesterna stoppa attackerna, även om delar av pensionsreformen drogs tillbaka.

En viktig faktor bakom att kampen inte har slutat i en seger är att den fackliga ledningen inte har varit beredd att på allvar utmana rege­ringen. Detta är en följd av att facken har förlorat kraft på grund av byråkratiseringen och effekterna av tidigare nederlag samt att de fackliga centralorganisationerna leds av högerpolitiker som hellre förhandlar med regeringen än mobiliserar medlemmarna. 
En ytterligare faktor är att den största fackliga centralorganisationen CUT, som leds av socialdemokratiska PT, har anammat en strategi och praktik som endast strävar efter att vinna nästa val – inte att besegra regeringen och hota den nuvarande maktstrukturen. Detta trots att CUT-ledningens strategi slutade i ett totalt misslyckande förra året då den förre PT-presidenten Lula fängslades och hindrades från att delta i valet. Men även efter detta misslyckande förblir strategin densamma. 

Miljöprotesterna visade dock att kampviljan finns kvar och att nya protester kan blossa upp i och med att regeringen ständigt agerar som kontrarevolutionens piskrapp. 

Miljöprotesterna visade dock att kampviljan finns kvar och att nya protester kan blossa upp i och med att regeringen ständigt agerar som kontrarevolutionens piskrapp. Årets internationella klimatprotester den 20-27 september kommer att bli betydligt större än tidigare. Under ytan fortsätter det också att jäsa inom utbildningssektorn, som drabbas hårt av nedskärningarna, särskilt i de federala universiteten. 
Fackföreningarna har redan sagt att de ska ansluta sig till miljöprotesterna den 20 september och kopplar ihop denna kamp med kampen mot pensionsreformen och till försvar av utbildningen. 
LSR, CWI i Brasilien, stödjer detta, men menar att denna enhet i kampen måste gå längre än endast symboliska handlingar. Det krävs en verklig gräsrotsmobilisering som reser frågan hur ett verkligt socialistiskt alternativ till PT:s valfokus och klassamarbetslinje ska byggas.
Det är viktigt att komma ihåg att de tidigare regeringarna också har öppnat upp för skövlingen av miljön och jorden. Under PT minskade nedhuggningen av Amazonas för en period, men samtidigt skedde stora satsningar på storjordbruk och gruvnäring, som båda bidrar till att förstöra miljön. Landets främsta exportprodukter är just råvaror som soja, järnmalm och kött. Den ökade produktionen av dessa produkter är en drivkraft bakom skogsskövlingen.
År 2012 togs beslut som försämrade skogsskyddet i jordbruksområden. PT-regeringarna genomförde också stora byggprojekt, som det stora vattenkraftverket Belo Monte, som drabbade både regnskogen och ursprungsbefolkningen.

Det är totalt omöjligt att rädda miljön i landet, och resten av planeten för den delen, utan att utmana de stora företagens makt över ekonomin. I Brasilien är det också intimt kopplat till skyddet av ursprungsbefolkningen och genomförandet av en jordreform. 
Det krävs en omläggning av produktion, konsumtion och transporter som en helhet, som bara kommer att vara möjligt om de stora företagen tas över och läggs i hela folkets händer, så att resurserna kan användas inte för att skapa vinster åt en allt mindre superrik elit, utan för att genom en demokratisk planering av ekonomin tillfredsställa de samhälleliga behoven i samklang med miljön.


Stockholm: Manifestation för Amazonas
Lördag den 7/9 kl 12.00 Odenplan