Vården i Sundsvall är inte säker

2015-07-01 09:57:38

foto: Therese Lindberg
Per Johansson arbetar på Sundsvalls sjukhus och märker av den förvärrade vårdkrisen.

Krisen på Sundsvalls sjukhus och i hela Västernorrlands landsting fortsätter. Ett av de stora problemen den senaste tiden har varit att sjuksköterskor flyr från sjukhuset på grund av låga löner och dålig arbetsmiljö. Resultatet har varit stängda vårdplatser, överbeläggningar och ytterligare försämrad arbetsmiljö i det som har blivit en ond cirkel.

Tidigare i vår gick 27 överläkare vid medicinkliniken ut i ett brev till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De varnade för en katastrof inom vården på Sundsvalls sjukhus: ”Redan i nuläget bedömer vi att vården av resursskäl inte är medicinskt säker. Med de ytterligare neddragningar som är aviserade fruktar vi en fullbordad katastrof där vi inte ens kan upprätthålla en basal medicinsk vård.”
Läkare har i media beskrivit hur svårt det är att bedriva säker vård då det inte finns platser att lägga in patienter på. Risken är att man tummar på bedömningar och skickar hem patienter som under andra förhållanden kanske hade lagts in. Särskilt hård press sätts på akutmottagningen.

På förra veckans sammanträde för landstingsfullmäktige diskuterades överbeläggningarna vid Sundsvalls sjukhus. Senaste veckorna har det ”slagits rekord” med närmare 50 överbeläggningar. Eva Back (S) påpekade att ännu har inte alla vårdplatser som stängdes förra sommaren öppnats, innan det stängs ytterligare platser över denna sommar.
På samma fullmäktigemöte rapporterade landstingsdirektör Anders L Johansson att han tillsammans med tjänstemännen försöker presentera förslag till hösten för att ”stärka ekonomin” med 250 miljoner kronor. I deras planer finns vad de kallar för effektiviseringar, avgiftsbeläggningar och skattehöjningar.
Massuppsägningar av sjuksköterskor riskerar nu att fortsätta. Tidigare har till exempel Intensivvårdssköterskor kollektivt sagt upp sig och krävt högre lön för att stanna. Efter att arbetsgivaren backat och höjt lönerna stannade större delen kvar.
Denna ”kampmetod” har fungerat vid ett par tillfällen. Nu ser det ut som om sjukhusledningen vill sätta klackarna i backen för att bromsa detta. Förra veckan höll förvaltningschefen Margaretha Berglund Rödén möte med anestesisjukskö­terskor på Sundsvalls sjukhus. Bland dessa har 25 av totalt 34 sagt upp sig i protest mot låga löner.
En av deras företrädare, Oskar Malker, berättar för mig att Berg­lund Rödén och arbetsgivarna på mötet menade att de inte ändrar något i sitt lönebud. De hänvisar till ett nytt lönesystem, en ”kompetenstrappa”, som ska introduceras i höst.
Ledningen vill uppenbarligen sätta stopp för den här kampmetoden för att den inte ska sprida sig. Malker berättar att de fick ett mejl från arbetsgivaren där sköterskorna påminns om att de har tre månaders uppsägningstid.
På grund av ett dåligt bemötande och attityd från arbetsgivaren tror Malker att en stor del av dessa sköterskor nu söker nya jobb.

Jag har också talat med Kenneth Challis, som är läkare (tidigare chef för kvinnokliniken vid länssjukhuset) och sitter som landstingspolitiker för Vänsterpartiet. Vid senaste landstingsfullmäktige menade han helt riktigt att sjuksköterskornas löner måste upp och arbetsmiljön förbättras.
Challis menar att det behövs skattehöjningar för att stärka landstingets ekonomi. Att höja skatten är ett krav som V har drivit länge.
När det gäller sjukvården vid Sollefteå sjukhus, som har varit omdebatterad, menar Challis att förlossningsvården där inte har något existensberättigande. Detta inte bara av sparskäl, utan beroende på att verksamheten där är för liten för att upprätthålla en patientsäker vård.
Där sker för få förlossningar, vilket gör att kompetensen hos barnmorskor med flera inte upprätthålls. En viss spareffekt skulle man i så fall få på köpet.
Primärvården behöver också stärkas, menar Challis. Vi behöver få bort dyra stafettläkare. Det finns idag en nationell brist på allmänläkare, vilket är ett stort problem. Challis håller också med om att staten borde ta ett större ansvar för sjukvården.
– Av 24 landsting går 22 back, avslutar Challis.

Vi kan se att nedskärningar och vårdkris fortsätter runt om i landet. Samtidigt vet vi att det finns mer pengar än någonsin i Sverige. BNP har ökat och företag och banker gör rekordvinster. Dessutom tillåts privata bolag göra miljardvinster på skattepengar inom välfärden.
Vi måste nu kräva ett stopp på nedskärningarna, för en upprustning av välfärden med höj­da löner och mer personal. Säg nej till riskkapitalister i vård, skola och omsorg.
Vi som jobbar inom vården, bå-de sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal, behöver diskutera och planera protester runt om i landet mot nedskärningarna och för en upprustning av vården. ■