Torsdagen den 26 april var det återigen dags för Kommunal Västerbottens repskap, det högsta beslutande organet med drygt hundra ledamöter där undertecknad numera sitter som ordinarie ledamot.Förutom musikunderhållning och de sedvanliga formaliapunkterna fanns en punkt som gällde den motion som jag och Per-Olof Johansson har skrivit. Motionen krävde medlemsomröstning om huruvida avtalet ska skrivas på eller om man ska gå ut i strejk för att nå de krav man ställt.
Motionen röstades ner i enlighet med avdelningsstyrelsens förslag.
Argumenten mot motionen var att ”det är för krångligt och tar för lång tid” och ”vi har en vald förbundsstryrelse som vi har fullt förtroende för”.
Att medlemsomröstningar om avtalen skulle kunna engagera tiotusentals kommunalare och stärka facket, öka aktiviteten bland gräsrötterna samt innebära en rejäl demokratisering av facket fanns det ingen entusiasm för.
Namninsamling
I samband med mitt inledningsanförande för motionen, lämnade jag över 1 324 namnunderskrifter som Rättvisepartiet Socialisterna har samlat in i Umeå den senaste månaden till Christina Björk, ordförande för Kommunal Västerbotten.Namninsamlingen ställde bland annat krav på en ettårig avtalsperiod och avtalsomröstning.
En annan punkt på dagordningen gällde Kommunals avtalsrörelse. Tyvärr blev det en väldigt liten del av mötet.
De avtalsdelegerade berättade bara att de har tystnadsplikt och inte får säga nåt om förhandlingarna och att de hoppas att förhandlingarna ska vara klara nästa vecka (vecka 18, förhandlingsdelegationen ska träffa arbetsgivarna den 4 maj).
Men det häpnadsväckande är inte i första hand vad som sägs från Kommunals ledning, utan det är vad som inte sägs. Att man medvetet avstår från att använda sig av styrkan hos Kommunals 570 000 medlemmar i demonstrationer och andra former av påtryckningar och även gå ut i strejk om inte arbetsgivaren går med på de blygsamma avtalskraven.
Tomas Westerström
