I marginalen: “Trumps nya farliga fiasko”

Trumps första respons var att benämna coronaviruset som Demokraternas nya ”bluff” och sedan dess har det om möjligt bara blivit värre (Foto: Gage Skidmore / Flickr CC).

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

De snabba åtgärderna som regeringarna och centralbankerna har vidtagit för att om möjligt få börskurserna att stå emot coronavirusets spridning står i bjärt kontrast till de senfärdiga, halvhjärtade insatser som gjorts för att skydda vanliga människor, särskilt fattiga och de som helt saknar sjukförsäkring.
Efter måndagens dramatiska ras på världens börser väntas dessutom nya stödåtgärder. Inte minst från Trump, som bara mäter ekonomins styrka i aktiekursens och oljeprisets utveckling. Det var först när kurserna på Wall Street började rasa som Trump agerade, men då endast för att hålla uppe kapitalisternas vinster och humör. 
Trumps första respons var att benämna coronaviruset som Demokraternas nya ”bluff” och sedan dess har det om möjligt bara blivit värre. Det ”testkit” som U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC, USA:s smittskyddsmyndighet) skickade ut visade sig snabbt vara oanvändbart, vilket har medfört att ett chockerande lågt antal amerikaner har testats. Fram till den 28 februari hade blott 459 testats, mot 64 000 personer i exempelvis Sydkorea. Bland annat av det skälet finns det anledning att misstänkta att antalet smittade i USA är betydligt högre än den officiella siffran på över 750 smittade och minst  26 döda i coronaviruset. 

Inte ens att Kalifornien utlyst nödläge och även en person i Washington DC (där presidenten huserar) hade smittats fick Trump att känna någon oro. ”Jag är inte alls orolig, utan fortsätter att göra ett ’great job’”, sa Trump den 8 mars och det var precis lika idiotiskt och typiskt som när han förnekade den globala uppvärmningen med att ”idag är det kallt och jag fryser”. 
Att ett paket för att bekämpa coronavirusets spridning i USA till sist såg dagens ljus i förra veckan berodde heller inte på Trump, utan på att han blev överkörd av kongressen som nästan fyradubblade de anslag som presidenten hade begärt, vilket inte stoppade honom från att efteråt försöka ta åt sig äran genom att hävda att ”jag begärde 2,5 miljarder dollar och fick 8,3, och det är vad jag anslår”.
8,3 miljarder dollar (78 miljarder kronor) är en stor summa, men det är bara en bråkdel av de subventioner och skattelättnader som Trumpadministrationen har aviserat för att backa upp industrin och Wall Street. Särskilt stora bidrag kan väntas till oljejättarna, som är Trumpadministrationens livspump och som redan får flera gånger mer i statliga subventioner än vad USA och Trump spenderar på skolan.