Miljontals iranier deltog i protesterna på Charshanbe-sori (15 mars) – Irans historiska firande sista tisdagen varje år –
i Teheran, Shiraz, Tabriz, Esfahan, Sanandaj, Mahabad, Ahwaz, Rasht, Mashhad och många fler städer, trots
repression.
Detta var den tredje tisdags-protesten i år. Folket ropade: ”Ned med Khamenei”, ”Ned med diktaturen” och ”Mubarak, Ben Ali, nu är Seyyed Ali [Khamenei]”. De brände även bilder på Khamenei. Hundratals demonstranter greps varav 500 enbart i Teheran.
På flera universitet förbereder studentgrupper att samlas torsdag den 17 mars på en begravningsplats i Teheran för att respektera de som dödats och lova att kampen fortsätter. De kallade den här dagen ”motståndsdagen”.
Demonstranterna använder nya taktiker när regimens beväpnade styrkor (polis, milis, civilklädda säkersstyrkor) ockuperar gator och torg i städerna. De samlas på olika platser som de väljer själva. Man kan säga att de använder en ”gerillametod”.
Irans nya år, 1390, börjar på måndag. Folkets rörelse går framåt efter ett bra kampår.
I slutet av detta år, 1389, beslutade regimen öka arbetarklassens löner med bara 9 procent. Lönen efter ökningen är 330,000 toman = 2000 kronor per månad.
I Iran är 1 miljon toman (6000 kronor) en svältlön, enligt officiella siffror. Det betyder att vi kan förvänta oss många arbetarstrejker under det kommande året. Det är avgörande för proteströrelsen att arbetarklassen deltar i kampen med egna krav.
Om vi kan integrera kampen för frihet på gatorna och kampen för bröd, kommer regimen att fällas. Det är den avgörande frågan för proteströrelsen.
Hamid Azar
