Inför valet 2010 var Socialdemokraterna i opposition mot en extremt nyliberal regering i ett historiskt ojämlikt Sverige. Trots det gjorde socialdemokratin sitt sämsta val se- dan 1914.Offensiv har i tidigare artiklar analyserat socialdemokraternas valnederlag. Efter attackerna på a-kassan 2006 var S större än de fyra allianspartierna tillsammans och ända in i år 2010 ledde man i opinionsundersökningarna.
Trots ilskan mot högerregeringen fortsatte marschen högerut – vilket ledde till nederlaget.
Socialdemokraterna har nu tillsatt en kriskommission med fyra arbetsgrupper, som ska se över orsaker- na till valresultatet. Kommissionen ska ge tydliga rekommendationer och förslag till åtgärder för partiets utveckling, vilka ska föreläggas partisty-relsen. I riksdagsgruppen har en rad nya företrädare i utskotten tillsatts och när kriskommissionens arbete är klart kommer en extra kongress att hållas, med möjliga byten av personer i ledningen.
I debatten i media finns flera olika förklaringar till valnederlaget, från socialdemokrater och andra. En teori är att man inte kom ut på arbetsplatserna nog mycket under valkampanjen. Det talas också om föryngring, eller om att Mona Sahlin behöver bytas ut. Kort sagt, det diskuteras väldigt mycket om små saker gällande ”strategier”, osammanhängande program, fel på ledningen o s v.
Flera tunga S-namn i Stockholm anser att partiet måste anpassa sig till en ”ny verklighet”. Krav på återinförande av fastighets- och förmögenhetsskatt, löftet om att skrota RUT- avdraget och kritik mot friskolor anser Jonas Nyström (S), kommunstyrelsens ordförande i Sundbyberg, vara några exempel på att partiet inte går i takt med tiden. Stolt sosse ska man kunna vara även om man tjänar mycket pengar, bor i bostadsrätt och har sina barn på friskola – enligt Nyström.
– Det handlar om bilden av partiet. Moderaterna har ju lyckats gå från att vara ett parti för den halvfete direktö-ren till att bli ett parti som är möjligt att rösta på även om man är lägre medelklass eller arbetare. Samtidigt uppfattas Socialdemokratin som ett parti som företräder de mest utsatta, säger Nyström (Dagens Industri 15 oktober). Tillsammans med den tidigare SSU-ordföranden Niklas Nordström anser han att Moderaterna har kommit längre i sitt förnyelsearbete och att S borde lära av motståndaren.
Ilija Batljan (S) är oppositionsråd i Stockholms läns landsting. Han går an som värsta högerspöket i en artikel i Veckans Affärer den 14 oktober, där han säger att man skrämde iväg väljargrupper i storstädernas medelklass som har förmögenheter och fastigheter.
Enligt honom gick partiet för långt till vänster. I artikeln kallar han sig själv både för ”folkhemssosse” och ”prokapitalistisk” och anser att det är irrelevant att klassificera sig som höger eller vänster.
– Socialdemokratin har varit framgångsrik när den har varit generalistisk och riktat sig till de breda sam- hällsgrupperna. En politik riktad bara mot fattiga är en fattig politik, säger han.
– Vi socialdemokrater skulle ha vunnit mycket på att påpeka att Alliansen visat prov på stor regeringsduglighet, för det har de faktiskt gjort. Ingen socialdemokratisk regering skulle skämmas över att ha Anders Borg som finansminister, avslutar Batljan (Veckans affärer den 14 oktober).
Är problemet att socialdemokratin uppfattats som ett parti som företräder de mest utsatta? Ingen socialdemokrat verkar fråga sig om ”de mest utsatta” verkligen ser S som det parti som företräder dem. S- och LO-toppen tittade på när regeringen attackerade a-kassan och löften om något verkligt återställande fanns inte i den rödgröna plattformen. De sjuka skulle även under en rödgrön regering ha fortsatt att prövas mot hela arbetsmarknaden. De mest utsatta har drabbats av S nedskärnings- och privatise- ringspolitik i de kommuner och landsting där de har styrt. De bland ”de mest utsatta” som röstat på S har förmodligen hållit för näsan ordentligt och valt det minst onda. Batljan talar om en politik ”riktad till de fattiga”. I toppsossarnas verklighet är ”de mest utsatta”, och ”de fattiga” de som inte äger sin bostad, inte har en fet förmögenhet på banken, inte väljer friskolor o s v.
S kommer aldrig att återfå samma ställning som tidigare. Partiet var tidigare en massrörelse, ett verktyg för arbetarklassens intressen. Idag slåss Socialdemokraterna, liksom övriga etablerade partier, med medlemsras och få av de kvarvarande medlemmarna är aktiva. S i Sverige är i kris, liksom socialdemokratin i hela Europa. Likväl är det socialdemokratiska regeringar som genomför attacker på ar- betarklassen i Europa, som PASOK i Grekland och Zapateros ”socialistregering” i Spanien. Mona Sahlin gratulerade Ed Milliband, ny partiledare för socialdemokratiska Labour och bjöd in honom till Sverige för att tala om socialdemokratins framtid i Euro-pa.
Kamputbrott kan påverka S retorik vänsterut, men i grund och botten har S omvandlats till ett borgerligt parti bland alla andra. Medan S har blivit ett arbetsgivarparti som springer kapitalets ärenden och tävlar med Alliansen om väljarna som har förmögenheter och fastigheter, måste arbetarrörelsen återuppbyggas på basis av arbetarklassens bästa traditioner. För kämpande demokratiska fackföreningar och ett nytt arbetarparti – fritt från pampar och byråkrater!
Johanna Evans
