Klassklyftorna i det svenska samhället har aldrig i modern tid varit större än nu; högerpolitiken leder till ökad ojämlikhet som slår hårdast mot kvinnor.Kapitalismen uppfann inte kvinnoförtrycket, men formade genusordningen efter sina egna intressen och har genom det kunnat utvinna ofantliga vinster av att kvinnan är förtryckt.
Genusordningen omvandlas hela tiden efter både industrins och arbetares behov och genom kvinnors egen kamp – vilket visar att könsförtrycket inte har biologiska orsaker och rent av skulle kunna avskaffas.
Framsteg för arbetarklassen och för kvinnor har genom historien generellt gått hand i hand.
Kvinnokamp och klasskamp hör ihop; samtidigt som kvinnor får högre löner och mer att säga till om hemma, förlorar arbetarmannen en gammal status men vinner som människa och arbetare.
I arbetarrörelsens historia har marxister stått för arbetarorganisering av kvinnor, övertygade om att socialism inte kan uppnås utan kvinnor och att kvinnor inte kommer att kunna frigöras fullt ut förrän under socialismen.
För cirka 8 000-10 000 år sedan uppstod klassamhället och i och med det också könsförtrycket.
Kapitalismen är ett klassamhälle – och är som alla andra klassamhällen beroende av ett genussystem där mannen är överordnad kvinnan, den skulle inte kunna klara sig utan denna källa till högre produktion.
Seglivad myt
En av klassamhällets seglivade myter är den att kvinnor alltid har varit ”naturligt” underordnade männen. – men som Friedrich Engels visade i sin bok Familjens, privategendomens och statens ursprung, betydde olika roller i tillvaron inte att kvinnors ställning var underordnad männens.Primitiva jägar- och samlarsamhällen konsumerade gemensamt efter behov det som man tillsammans hade producerat.
Enligt Engels var dessa samhällen ursprungligen matrilokala (mannen flyttade in i kvinnans hushåll vid parbildning) och matrilineära (släkten räknades på mödernet). Det var omöjligt att säkert säga vem som var fadern till barnen och det var dessutom utan större betydelse då egendomen och barnens uppfostran var gemensam.
Hur övergick matrilineära samhällen till patrilineära och så småningom den patriarkala familjen?
Detta måste förstås som en utdragen process över tusentals år under den period som av Engels och den amerikanske antropologen Lewis Morgan kallas för barbariet. Avgörande är produktionsutvecklingen under det som antropologerna kallar för den neolitiska revolutionen.
Dittills i de primitiva samhällena hade människor tvingats samarbeta då man levde under knappa materiella förhållanden. Ett ekonomiskt överskott skapades för första gången i historien i och med de tekniska framsteg som gjordes. Tillsammans med större befolkningskoncentrationer ledde detta till en ny arbetsdelning. Vissa släkter blev rikare och mer dominerande än andra i och med den ekonomiska utvecklingen. Männens ansvarsområden kom att bli de betydande och kvinnor berövades mer och mer kontroll.
Klassamhällets uppkomst
De nya rikedomarna hörde förmodligen till klanerna från början, men på något stadium måste en privat äganderätt ha utvecklats – och gjort att relationer mellan kvinnor och män förändrats. De egendomsägande stormännen började avskilja sig mer och mer från sina klanmedlemmar och allierade sig med andra ägare för att försvara sin rikedom.Detta markerar början på klasssamhället och dess statliga strukturer.
Kontrollen av kvinnor befästes under antiken och idén om att kvinnor och män är helt olika skapelser slog rot.
Med klassamhällets framväxt underkastades inte bara kvinnorna. Även flertalet män förlorade kontrollen över sina liv, allra brutalast som slavar.
Som en vara
Den ”borgerliga” familjen under kapitalismen har länge sett kvinnan som egendom och vara.Kravet på monogami gäller kvinnan för att man ska kunna säkerställa vem som är mannens arvingar, medan överklassens män genom historien ofta har omgett sig med älskarinnor.
Ett synsätt som har lett till en utveckling av prostitution och pornografi.
Det privata ägandet är och har varit en börda för kvinnor under tusentals år, och kollektivt ägande kommer att åter vara grundvalen i ett socialistiskt samhälle. Rättvisepartiet Socialisterna vill inte omfördela förtrycket – vi vill avskaffa det.
För att på allvar kunna bekämpa diskriminering av kvinnor så måste kapitalismen avskaffas.
Johanna Evans
